Reset_your_life-logo[1]

2016 > 08

Redan som barn får vi lära oss att kroppens symtom är tecken på att något är fel. Har vi ont i huvudet så är det visserligen kanske en verkan av att vi haft det för stressigt, eller druckit för lite eller vad vi kan komma på för anledning. Men fel är det och åtgärdas ska det. Oftast genom ett piller, en värktablett och så fortsätter vi som tidigare. 

Gör vi illa oss så fixas det med lämplig lagning, ett plåster, några stygn eller kanske behövs operation och gips. Och så fortsätter vi som tidigare. 

Inte fick vi som barn höra att oj, har du huvudvärk då kan det vara en läkningsprocess som startat i kroppen, känn efter vad din kropp önskar just nu för att stödja den läkningen. Lite vila, ett mörkt rum kanske, vatten, tystnad... 

Eller om vi slagit oss fick vi någonsin höra -vad tänkte du på precis innan olyckan? Vad gjorde du? Fanns det kanske någon känsla innan du ramlade att du inte borde göra det du var på väg att göra? Det kan vara så att din inre kompass signalerat något viktigt som du valde att inte lyssna på så det krävdes en liten olycka för att få dig att stanna upp..

Vad skulle liknande bemötande ha bidragit till i ditt liv? 

- Ökad förmåga till reflektion och till att lyssna till vårt inre?

- Insikt i hur mycket vi själva påverkar vårt mående?

- Förståelse för den enorma kraft vi alla besitter i att läka och lära av det vi upplever i form av symtom.
 

Våra symtom är aldrig orsaken.


De är verkan av en helt annan orsak. Många gånger är det dessutom redan en löst situation och kroppen är i ett återhämtningsläge, i läkning vilket innebär att den behöver matas med stöd och kärlek, istället för dömanden och "något-är-fel-tänk". 
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: metamedicin

Känner du någon som gnäller? Brukar du själv gnälla? På vädret, på omgivningen, på partnern, kollegan eller grannen? Har du någon gång reflekterat över hur mycket av vår tid och energi som läggs på att gnälla? 

Det intressanta är att det inte ens leder någon vart! 

  • Det slutar inte regna bara för att vi gnäller över att det regnar. 
  • Folk kör inte bättre bil bara för att vi gnäller bakom ratten. 
  • Jobbet blir inte roligare för att vi gnäller på allt som inte är trivsamt där.
  • Kollegorna tenderar inte att förändras bara för att vi gnäller på dem bakom deras ryggar.
  • Partnern får inga nya romantiska egenskaper för att vi gnäller på avsaknaden av dem. 

osv osv osv

TÄCKMANTEL=OFFER

Gnällandet är för mig en täckmantel för att slippa ta ansvar för sin egna situation och sitt egna mående. Så länge jag gnäller så kan jag lura mig själv att tro att det är pga allt det andra runt omkring mig som jag inte mår så bra som jag förtjänar. 

Det vi inte tänker på är att så länge vi bara gnäller över vårt olyckliga äktenskap eller bedrövliga arbetsplats så gör vi oss själva till offer. Offer för vår omgivning, för hur andra är eller inte är.

Som offer har vi inte tillgång till vår inre kraft. Som offer gör vi oss hjälplösa för omständigheterna. Som offer lever vi livet i en väntan på att en prins på en vit springare ska komma och rädda oss ur misären. Som offer förnekar vi oss själva livsglädje. Vi förnekar oss själva att vara och leva lyckliga. 

Det är ingen annans fel att vi inte är så lycklig som vi skulle vilja vara. Jag är ledsen om du hoppades på ett annat svar eller en annan lösning men den krassa sanningen är att valet är ditt. Väljer du att lägga all kraft på att gnälla så finns det inte mycket att göra åt din situation och ditt mående. 
 

OMSTÄNDIGHETER OCH URSÄKTER

Vi är extremt duktiga på att skapa omständigheter för att rättfärdiggöra att vi har det som vi har det. Tankar som förutser olika grader av katastrofer som kommer inträffa om vi skulle välja annorlunda. Vi motiverar att vi stannar på ett jobb vi vantrivs på för att det är ju ändå ett jobb. Det är inte alla som har ett jobb. Jag får va glad att jag har min lön varje månad. Eller så stannar vi i en destruktiv relation för barnen skull, eller för att tänk om jag inte klarar ekonomin själv, eller för att han är ju ändå snäll och duktig på att hjälpa till, eller hon är ju bra på att laga mat och duktig med barnen. 

Herregud vad många omständigheter jag har hört prov på av andra men framförallt av mig själv! Tanken på att ta 100% ansvar för våra liv är så mycket mer skrämmande än tanken på att göra obekväma val som ibland kan väcka tankar, känslor och dömanden hos andra. 

Jag hamnar fortfarande i dessa omständigheter som jag målar upp för mig själv som ursäkter när det kommer till att ta nya steg i mitt liv och min utveckling. Men numera är jag medveten om att det händer så nu ser jag omständigheterna, synar dem, väntar ut dem tills jag helt enkelt är mogen att agera. Ibland krävs det att möta och skifta någon rädsla eller hindrande övertygelse innan jag agerar. Idag vet jag att känslan som följer när jag vågat agera i 100% samklang med min längtan och för att förändra det jag tidigare gnällde över är värd all möda! Det är en kärlekshandling som överträffar allt vad någon annan kan ge mig.
 
Sluta gnälla och börja nyfiket utforska vad det är du vill istället och välj sen steg i den riktningen... testa och upptäck glädjen som infinner sig när du sätter dig själv i förarsätet och väljer i linje med din inre kompass!


Behöver du hjälp och guidning för att våga ta det här läskiga ansvaret över ditt liv så går det jättebra att kontakta mig. Enklast gör du det via mail.

Läs hela inlägget »
Etiketter: välmående